Synonym: uitkammen
Wortart | Verb |
---|---|
Aussprache | /ˈkɑmə(n)/ |
Trennung | kam·men |
Indikativ | |
---|---|
Präsens | Präterium |
(ik) kam | (ik) kamde |
(jij) kamt | (jij) kamde |
(hij) kamt | (hij) kamde |
(wij) kammen | (wij) kamden |
(jullie) kammen | (jullie) kamden |
(gij) kamt | (gij) kamdet |
(zij) kammen | (zij) kamden |
Konjunktiv | |
Präsens | Präterium |
(dat ik) kamme | (dat ik) kamde |
(dat jij) kamme | (dat jij) kamde |
(dat hij) kamme | (dat hij) kamde |
(dat wij) kammen | (dat wij) kamden |
(dat jullie) kammen | (dat jullie) kamden |
(dat gij) kammet | (dat gij) kamdet |
(dat zij) kammen | (dat zij) kamden |
Imperativ | |
Einzahl/Mehrzahl | Mehrzahl |
kam | kamt |
Partizipien | |
Präsenspartizip | Perfektpartizip |
kammend, kammende | (hebben) gekamd |
Afrikaans | kam |
---|---|
Dänisch | kæmme |
Deutsch | kämmen; hecheln |
Englisch | comb |
Esperanto | kombi |
Färöerisch | greiða; kemba |
Finnisch | kammata |
Französisch | peigner |
Italienisch | pettinare |
Katalanisch | pentinar |
Malaiisch | menyisir; sisir |
Papiamento | peña |
Polnisch | czesać |
Saterfriesisch | keeme |
Schwedisch | kamma |
Scots | kaim |
Spanisch | peinar |
Sranan | kan |
Tschechisch | česat; učesat |
Türkisch | taramak |
Westfriesisch | kjimme |